Okeey, jag har ju länge sagt att jag ska dra en resumé av våran Borlänge-roadtrip, so here we go!


Det hela började med att vi for seeent och jag sov i bilen hela vägen till någonstans efter höga kusten, medan Fia och Elin var drivers. Någon gång efter sju på morgonen väckte de då mig och Emil och vi gasade sista biten mot Borlänge. Det var helt sjukt varmt när vi kom fram så det första vi gjorde var laddade upp med massor av dricka innan vi gick för att söka armbandsutlämningen (vilket tog sin tid!). När vi väl var inne strosade vi på runt området och kollade läget lite ;) De hade faktiskt mysigt som fan med tygblommor i träden, nå tygbitar som hängde från lyktstolparna och allt vad det var. Festivalkänsla!

Första spelningen vi såg råkades bli Lauren Harris, mest eftersom vi hade slagit oss ner på en trappa framför scenen när hon började, men helt okey att se. Lämnade dock den spelningen halvvägs någonstans eftersom det var dags för Bullet. Hade faktiskt ingen aning om vilka det var förutom att de var förband till AC/DC så det kunde vara värt, och det var fan mer än så, det var bra ;)



Efter Bullet skyndade vi iväg för att få i oss lite skön festivalmat och slog oss sedan ner och såg Evergrey, även dom oväntat sköna live. Vet inte om det var det att de är höga som hus eller att scenen var liten, men de såg fan ut som jättar XD





När Evergrey började lida mot sitt slut kände vi att det var dags att slinka in i ett öltält, så det blev lite öla och dricka cider i solskenet. Var så jävla skönt så vi dissade Backyard Babies för att inta alkohol i solen. Prioriteringar kallas det! Stötte på lite roliga människor där inne också, och en Nikki Sixx wannabe som var sjukt snygg, men tyvärr hade en brud och en unge i släptåg XD När vi till sist hade stillat alkoholintaget var det dags att bege sig till bilen för att ladda upp och ta på sig lite mer kläder, trots att det fortfarande var döjävlavarmt. När vi återvände till festivalområdet kom vi lagomt för att se slutet på Lars Winnerbäck innan vi gick mot Utopia-scenen och installerade oss för kvällen. Sen var det tagga på riktigt som gällde, och kvart över tio drog alltså Volbeat igång!





Efter Volbeat stannade vi kvar framför scenen och smög oss framåt mot staketet i mitten för att få bra platser till Mötley Crüe, och det var en lång timme vi satt och väntade. Sen äntligen, ÄNTLIGEN, var det dags! Fyfan, det var M Ä K T I G T.



Vi hade sjukt jävla bra platser när vi stod mot gången i mitten (där säkerhetspersonalen var). Vi hade helt fri sikt mot mitten av scenen och Nikkis sida av scenen, och långt fram var vi också! Dessutom användes inte storbildsskärmarna till att filma bandet utan till animationer, så större delen av publiken såg dom inte ens!! Nu snackar vi lycka.