Ännu en ösigt galen helg är över, fyfan vad nice det var med lite brännbollsyra. Till de saker som hänt i the world of heavy metal som jag vill dela med mig av då. För det första så har Ozzy Osbourne nu medgett att Crucify The Dead handlar om vad han skulle säga till Axl Rose om han var Slash, HAHA! Jag bloggade ju om det för ett tag sedan HÄR och hade så jävla rätt, även i det att Slash aldrig skulle medge det för han har bara förnekat det hela rakt av, eller skyllt på Ozzy. Well, in your face Axl, och cred till Ozzy för att han vågar slänga iväg en käftsmäll till Axl Rose för det är han sorgligt ensam om.

En annan härlig grej är att Mastodon ställt in på SRF och blivit ersatta med Mustasch. Är inte vidare inlyssnad på något av banden men så skönt att SRF-teamet kan hitta en jämförbar ersättare 2 ynka dagar efter att de ställt in. Där märker man först skillnad mellan SRF och Sonisphere, och då tänker jag såklart på att Heaven & Hell blev ersatta med Hammerfall, det är fan skandal..

Sist men inte minst, Jorns underbara hyllningssång till Ronnie James Dio. Jag har stora förhoppningar om att få höra denna live @ SRF, och den är vacker.


Lyssna och njut!

I'm on the night train..

Dagens jävla låt alla dagar i veckan. I helgen är det brännbollsyra i Umeå, GET PSYCHED!

Day 25 - A song that makes you laugh

 

 

Death To All But Metal - Steel Panther. Är långt ifrån första gången den dyker upp i bloggen men den är ju bara för jävla skön. Är riktigt taggad på att se de live @ SRF, det kommer bli awesome!

Förresten så har ännu en rocker gått ur tiden nu. Slipknots basist Paul Grey hittades död igår på ett hotellrum. Det fanns inga tecken på yttre våld och tankarna rör sig såklart mot droger, vilket inte skulle vara första gången då han blivit dömd för innehav förut. Det är bara jävligt tragiskt alltihop, först Peter Steele, sen DIO och nu Paul Grey, kan inte alla jävla musiker bara sluta dö? Dessutom är Bret Michaels fortfarande i jävligt risigt skick sen de upptäckt att han har ett jävla hål mellan förmaken, och Mastodons gitarrist har fått bukspottskörtel inflammation så de har fått ställa in sitt framträdande på SRF nu. Ska bli intressant att se vilka SRF-teamet hittar som ersättare, förhoppningsvis blir det lite bättre än Sonispheres ersättare för Heaven & Hell (som blev Hammerfall, say whaaat?). Sonisphere har även tagit bort texten "fler band tillkommer" från deras poster så den nuvarande lineupen är antagligen den slutgiltiga. Sonisphere är även slutsålt och därmed Sveriges största festival med 45 000 sålda biljetter, det är sjuuukt många alltså. Fyfan vad det kommer bli bra.

Yeah, nu ska en liten skara inavlade idioter, a.k.a Westboro Baptist Church, fara och protestera under DIOs minnescermoni. Jag kan tänka mig välkomnandet de kommer få av alla tusentals metalheads, HEHE. Wish I could be there..

---

The music list continues..


Day 19 - A song from your favorite album

Number of the Beast albumet är lätt ett av mina favoritalbum, och ett av Iron Maidens bästa. Hallowed Be Thy Name - Iron Maiden, lär man äntligen få höra live i sommar!

Day 20 - A song that you listen to when you’re angry

Disturbed fungerar alltid asbra när man är förbannad. Inside The Fire - Disturbed, för att musikvideon är så jävla snygg och skrämmande.

 

Day 21 - A song that you listen to when you’re happy

Guitar Gangsters And Cadillac Blood - Volbeat. För att vi är guitar gangsters, och vi är awesome.

Day 22 - A song that you listen to when you’re sad

Send Me An Angel - Scorpions, för att den lindrar.

 

 

Day 23 - A song that you want to play at your wedding

Känner att det är grymt svårt att överhuvudtaget vara seriös på den här punkten, bröllop alltså, pfft. Violent Pornography - System Of A Down var en stark konkurrent, men ah. Sjukt opassande och just därför sjukt roligt, men jag skulle nog inte räkna med att alla skulle uppskatta eller ens se det roliga i det hela. I'll Be There For You - Bon Jovi föll alltså valet på. Jag tycker redan synd om min eventuella framtida make.

 

Day 24 - A song that you want to play at your funeral

For Whom The Bell Tolls - Metallica, classic! Spana in Cliff Burton på basen, damn.

.. När det inte finns något mer att tillägga.


Bassist Geezer Butler (BLACK SABBATH, HEAVEN & HELL) has released the following statement regarding the passing of legendary heavy metal singer Ronnie James Dio (DIO, HEAVEN & HELL, BLACK SABBATH, RAINBOW):

"It's impossible to express in mere words the relationship Ronnie and I, Wendy and my wife Gloria had. He was much more than a friend, fellow musician, band mate. If I have a soul, then he is part of it. I truly believe God, fate, destiny, whatever it's called, brought us together again in 2006, after not seeing each other for 14 years, to do one final tour, which turned into three major tours and an album. We were having a blast together, enjoying each other's company more than we had ever done before, talking about maybe doing one more album, when fate intervened again. We were planning on doing a two- or three-part North American tour, after having toured South America and Europe in spring/summer 2009, but on the first leg of the North American tour, Tony's [Iommi] hand ligaments were in a bad way, Vinny's [Appice] shoulder became dislocated, and Ronnie was having terrible stomach pains. We decided to cut the tour, get healthy, and carry on the following year. Tony and Vinny had successful procedures to fix their ailments, but Ronnie's stomach pains were worsening. I saw him at the Dio Halloween party, but he wasn't drinking, unusual for Ronnie who liked his tipple. He was telling me he had made an appointment with a specialist, to see what it was.....

"Wednesday, 12th May 2010.

"Wendy invited Gloria and I to lunch in Santa Barbara. A few close friends of Ronnie and Wendy, Omar, Simon, Paul, Tim, and Diana, had dropped by. Ronnie had no appetite whatsoever — the disease and the chemotherapy were taking an immense toll. As usual, we talked sports and had a laugh together — it would be the last time. That night, I had a beautiful email from him, that I will treasure forever. I sent him an email saying I'd see him during the following week.

"Friday, 14th May 2010.

"Wendy called to say she had taken Ronnie to hospital. The pain had become unbearable. We got to the hospital around 2 p.m. The doctor eventually sedated him. More and more friends were coming to visit — we took it in turns to hold Ronnie's hand, and whisper our thoughts to him. Wendy wouldn't leave his side — she stayed curled up on his bed the whole night. Gloria's assistant, Debi, kept her company. I emailed Tony to prepare him for bad news.

"Saturday, 15th May 2010.

"There was no mistaking Ronnie's room. There were around 25 to 30 friends outside his room. We knew the end was imminent. We all wanted to say our goodbyes. It was a day filled with tears and reflection. In the evening, the chaplain came, and we all gathered around Ronnie's bed and prayed. Ronnie wasn't going easily. At 11 p.m., most of us left, leaving Wendy her privacy to say her last farewell. The devastation was palpable.

"Sunday, 16th May 2010.

"7.46 a.m. As we were preparing to leave for the hospital, Gloria called Wendy to see if she wanted a coffee or any breakfast — she broke the sad news. Ronnie had just passed away.

"Wendy Dio has been a true saint through all this. She has been with Ronnie every step of the way. Her courage has amazed us all. Even as I write, she is ensuring Ronnie has the finest send-off possible. God bless you, Wendel.

"Most people who were there for those last days chose to keep their thoughts private. I wanted to keep my thoughts private, too, but I've been overwhelmed by emails, and requests from the media and fans for comments.

"I can truly say I've never known anyone to have such loyal, loving friends, fans, and family as Ronnie. He really was a special person, blessed with a unique voice and presence. He loved his fans — he would stay meeting and talking to them until the early hours of the morning.

"One of my fondest memories of him comes from last year, at the Sonisphere Festival, Knebworth. He noticed my sister and her husband at the side of the stage. During our opening song, he took the time to go over and hug them. Just a little thing like that made him special to me.

"Of course his music will live on forever, as will his influence.

"I have never seen so many tributes from so many musicians and fans, so many good wishes, no cynicism, just pure love and appreciation for a great man.

"God bless you, Ronald — thank you so much for the wonderful memories."

 

Och alla jävla poser-idioter där ute som försöker tjäna pengar på DIOs död genom att lägga upp en massa grejer på eBay; jag föraktar er och önskar er helvetets eviga plågor.

Utdrag från en intervju med Tom Araya:


KNAC.COM: What kind of restrictions are you going to have when you play live? I'd imagine the headbanging and the helicopter twirling are big no-nos.

Araya: Yeah, I just can't do that. With a plate in your neck it's not a good idea to do that. The only disclaimer I can have for people is there's nothing wrong with headbanging, just do it in moderation. And understand at some point it could damage you. People are gonna do what they wanna do, and as long as they are aware that "this could happen to you," then they have a choice. I'm still gonna rock out, I just won't be able to metal out (laughs).


Haha, headbang är inte så jävla harmlöst som man kan tro, och Araya är ju bara ett levande exempel på just det. Han fick alltså operera nacken pga alltför ösigt headbang under alla dessa år och har nu en platta inopererad som stödjer och hindrar honom från att någonsin mer headbanga. Vad kan man säga, sad but true. Är väl åt det hållet allting går nu, våra gamla rocklegender börjar bli gamla, faller sönder och dör. Förresten sägs det att DIO kommer återuppstå på den tredje dagen, jag är tveksam dock, har som för mig att det var Jesus.



Day 18 - A song that you wish you heard on the radio

 

Fuck Like A Beast - WASP, för att det skulle vara hilarious att få kärringarna att sätta kaffet i halsen på morgonen.

Jag antar att bloggandet i likhet med övriga världen måste gå vidare och återhämta sig efter gårdagens fruktansvärda förlust. Känns bra att se alla hälsningar och hedersbetygelser från alla möjliga rockmusiker och annat känt folk. En grej som jag stör mig något så grymt mycket på; vars i hela helvete är Ozzy Osbournes kondoleans-hälsning? Nog för att Ozzy är en sönderknarkad jävla marionettdocka som antagligen inte kan skilja på höger eller vänster, och att Dio varit lite av en rival mot honom efter att ha ersatt Ozzy i Black Sabbath och spelat med Heaven & Hell på senare år (som dessutom blev stämda av Ozzy), men nog fan borde någon (typ Sharon som ändå ligger bakom allting som händer) i den där efterblivna familjen åtminstone beklaga en gammal så gott som kollega och hårdrocksbroders bortgång. Hur fan kan man bara hålla käften och ignorera en sån grej? Det har inte varit något personligt tjafs mellan dem två på senare tid om ens någonsin, och att Ozzy inte ens kommenterar saken har verkligen gjort att han nått en ny bottennivå i mina ögon.

Edit; Okej, Ozzy HADE faktiskt ett litet twitterinlägg om saken, fortfarande det mesigaste vi varit med om men man kan nog inte förvänta sig så mycket av en person med samma mentala kapacitet som en 5-åring.

Det borde ha varit Ozzy som dog, med sin totalfuckade jävla livsstil, och inte Dio som nästan har levt så jävla rent som det går. Det visar bara att du kan göra i princip vafan du vill, cancer kommer ändå ta livet av en tredjedel av oss, vilket en föreläsare vi hade för ngn vecka sedan inledde en föreläsning med att så vänligt informera oss om, verkligen inspirerande.


Nu är det iaf dags att fortsätta med musiklistan, lite halvhjärtat iaf. Jag var hemma i Kalix i helgen och roade mig med ungefär allt som inte omfattar att sitta framför en dator, så nu kommer det många punkter på varandra.



Day 14 - A song that no one would expect you to love

Ärligt talat, jag har ingen aning om vad folk förväntar sig att jag ska eller inte ska tycka om för musik. Antagligen metal, men vafan, det är ju det jag lyssnar på. Här är iaf en låt som jag själv inte ens förväntade mig att någonsin gilla, By The Sword - Slash featuring Andrew Stockdale. Gillade inte låten överhuvudtaget när jag hörde den först, men den har faktiskt växt. Antagligen spelade förväntningarna på Slash's soloalbum in lite där, jag hade väntat mig något hårdare och mer metal.

 

Day 15 - A song that describes you

Hahah, så jävla givet! SMF - Twisted Sister.

"And if they think that we're sick, then sick is what we'll be!"

Day 16 - A song that you used to love but now hate

Hm, här finns det ju också hur mycket som helst att sätta in. När jag var liten kid lyssnade jag faktiskt på Spice Girls med alla de andra tjejerna, men det var innan jag fick vad man brukar kalla förstånd.. Yeah right, HEHE. Det blir ingen länk här alltså. Nope.

Day 17 - A song that you hear often on the radio

Alltså, jag kan ju helt ärligt säga att jag så gott som aldrig lyssnar på radio, man kan ju undra varför. Kan väl gissa att de spelar Lady Gaga eller något liknande? Eller är hon ute nu? Whatever.

Den här dagen har varit en svart och sorgens dag för hårdrocksvärlden. Ronnie James Dio somnade in 07;45 am amerikansk tid för att aldrig mer vakna. Dio var en legendar inom hårdrocksvärlden, den lilla mannen med den stora rösten, han som introducerade det man idag kallar hårdrockstecknet för rockvärlden, the man on the silver mountain, husguden i tenacious D filmen och även för mig.

DIOs musik betyder och berör så jävla mycket, och tanken på att han inte finns bland de levande idag är bara för mycket. Han hade mer att ge! Visst var det dåliga nyheter när de fick ställa in Soinsphere pga hans hälsa, men att det skulle ha gått utåt så snabbt var ändå på något sätt otänkbart. Det som inte fick hända hände idag, och jag har svårt för att förstå att det verkligen har hänt.


DIO, var du än befinner dig kommer din musik alltid att leva vidare för att påverka och inspirera människor. Tack för allt. R.I.P.

Day 12 - A song from a band you hate

Haha, äntligen får jag en chans att totaldissa Håkan Jävla Hellström! Ärligt talat, ta vilken låt ni vill, för de alla har kvalificerat sig för att finnas på hatlistan. Och nej, det blir inte ens en länkning här ..

Day 13 - A song that is a guilty pleasure

Den här punkten var grymt svår, mest för att jag inte tycker att jag lyssnar på någon musik som är värd att skämmas för, jag står fan för det jag tycker är bra. Valet föll iaf på Lars Winnerbäck, mest för att det är typ så långt ifrån metal man kan komma.

 

 

Kom Ihåg Mig Då - Lars Winnerbäck, för att jag tänker på och kommer ihåg dig då.

Jag tror jag har en ny musikperiod på gång, det är som lustigt dedär. Min förra musikperiod bestod av SOAD som spelades 24/7 i några veckor, fan vad vi tycker om SOAD (btw kommer Serj Tankian gästa Sverige i Augusti, med sin jävla orkester .. ). Anyway, den senaste återupptäckten ser ut att bli gamla hederliga och ständigt återkommande In Flames. Åh vad underbart det är när man inte lyssnat på en grupp på länge och sen bara råkas höra en låt och kommer ihåg hur jävla bra gruppen är. Precis så är det nu, råkades dra på lite IF igår och sen var jag fast, igen, oundvikligt återfall. Eller egentligen är det musiklistans fel, började nog redan när jag fick lägga upp World Of Promises där.

Damn nu vill jag fara och se In Flames igen, haha, men det händer nog inte inom den närmsta framtiden iaf. Vilka awesome minnen man har från det bandet och deras låtar och framträdanden alltså. Därav dagens punkt på musiklistan;



Day 11 - A song from your favorite band

 

Once again, jag kan omöjligt välja EN enda låt eller ETT enda favoritband. Inte bara för att det varierar från dag till dag utan även för att det finns sjukt många. Allvarligt talat, om ni kan välja ut ett favoritband har ni lyssnat på alldeles för lite metal, och då kan jag varmt rekommendera att ni fortsätter läsa min jävla blogg, haha.

Man kan väl säga att IF är mitt favoritband idag, och eftersom de funnits med i toppen genom åren passade det ganska bra. Dagens låt är alltså Insipid 2000 - In Flames, en av deras lite mindre kända låtar som helt klart är värd att uppmärksammas.

 

should I defend you for who you are?
the laws are changed and useless!

on their way to a deserted town
where empty windows wave goodbye
a helpless excuse, a falling reality
I'm changed by the shock
and the weight of the punch
a helpless excuse, a falling reality

Fragments of a futile being
a puzzle to the noble ones
ignorant and pitiless they stride

the world around me -
spartanic, minimalistic
a helpless excuse, a falling reality
the large scale plan that once where
you've now drained from life
a helpless excuse, a falling reality

who knows the proper reasons
why it all begins and ends?
ignorant and pitiless they stride

"you are but a form",
the clean, harsh silence passes
"genuine" visions by the noble
ones for the noble ones

Day 08 - A song that you know all the words to




Sad But True - Metallica. Som alltid med den här listan (som jag börjat tröttna grymt mycket på men kommer fullfölja av ren jävla envishet) så fanns det många att välja bland. Sad But True texten hamnade dock på min sovrumsdörr när jag var 14 och hänger kvar där än idag, så just den kan vi vara lite extra nostalgiska över.



Day 09 - A song that you can dance to




I Wanna Rock - Twisted Sister, en riktig klassiker.


Whaaat do you wanna do with your life?! I WANNA ROCK!



Day 10 - A song that makes you fall asleep





Wind Of Change - Scorpions. Är så gott som obligatorisk på mina sleep-playlists, skönare låt får man leta efter.



Måste även visa hur jävla snygga vi var på sittningen i fredags. Om nu någon missat det så var jag alltså Axl Rose, och min partner för kvällen var såklart Slash (nu snackar vi gamla hederliga och framför allt RIKTIGA GNR innan Axl började hata alla). Vi var awesome.




För övrigt stämde ryktena som cirkulerat inom hårdrocksvärlden sen en tid tillbaka och Joey Belladona är nu återinsatt sångare i Anthrax. Äntligen lite glada nyheter inför Sonisphere! Dock är det alldeles alldeles för tyst angående eventuella ersättare för Heaven & Hell, Sonisphere har fan inte ens sagt rakt ut att de kommer ersättas överhuvudtaget. Man tycker ju att de mer eller mindre måste erstätta en såpass stor akt, men jag vet inte. Vi följer utvecklingen och ser vad som händer, jag är lite smått oroad..

Day 07 - A song that reminds you of a certain event

Här hade man kunnat sätta in ungefär varenda låt man hört live, Kickstart My Heart när Mötley började spela på P&L, Heaven & Hell när H&H spelade den i typ 10 minuter på SRF, Stupify på Disturbed när hela publiken stod och skrek fuck åt allt och alla, Only For The Weak med In Flames på PDOL, ÅH det finns alldeles för många att välja bland!

Tar och kör något helt random istället, som inte har med live konserter att göra!

 

 

Jag ska ta min boll och gå till fotbollplan, låt som nöttes alldeles för mkt på vårat epic kamlunge-LarN förra året. Haha, man blir knäpp av att lyssna på den en hel natt alltså, och vi lyssnade nog på den betydligt fler nätter än så. Fyfan vilket legendary LarN det var.

Ikväll äre sittning på G, med temat musik, kunde inte ha blivit bättre! Om någon undrar vem jag kommer vara ikväll så har jag denna tatuering på höger underarm:

Undrar vem det kan vara ..

Day 05 - A song that reminds you of someone

 

Poison - Alice Cooper. Egentligen påminner den både om en person och en plats, min babe Nea och nyårsafton 200X, kan ha varit 2004 eller 2005, men jag är lite osäker. Anyway, det var en jävla Nyårsafton, och sen dess har Poison alltid varit våran låt. Det gillas!

 

 

Day 06 - A song that reminds of you of somewhere

 

World Of Promises - In Flames. Sommaren 2003 (?) och epic tältning på en ö ute i ingenstans. Det var jag, Hedman och Pierre och vi hade med oss typ världens minsta stereo (eller något) och låg i våra sovsäcker i en cirkel runt elden, under bar himmel och lyssnade på In Flames hela natten. Livet blir fan inte bättre än så.

Jag har redan failat lite med the music list, I know, men här är det jag som bestämmer reglerna och jag bestämmer att jag får fuska! Sooo, here we go;

Day 03 - A song that makes you happy

 

 

Sweet Child O' Mine, ÅH vilka sommarkänslor den låten ger, och är det något det är need på just nu så är det fan sommar!

Day 04 - A song that makes you sad

 

Mad World, för att den påminner mig om mina mörkare och deppigare perioder i livet. Och ja, Gears Of War trailern blev det för musikvideon till låten är för jävla ful.. Plus att GOW är roligt.

Nu har Heaven & Hell ställt in alla framträdanden i sommar på grund av att Dio har blivit sämre/inte blivit bättre i den hastighet man räknat med, helvete. Jag sörjer, inte så mycket för att jag inte kommer få se dom i sommar som för det faktum att Dio inte återhämtar sig ordentligt. Någonting måste ha gått fel någonstans, och det gillar vi inte alls.

Dio can you hear me, I am lost and so alone..

Över till "the good news" då. Bret Michaels verkar återhämta sig efter hjärnblödningen och har börjat gå igen, awesome. Förhoppningsvis är han snart tillbaka på scenen där han hör hemma!

Än mer awesome är att Scars On Broadway är på G igen! I Söndags uppträdde dom live efter 17 månaders scenfrånvaro tillsammans med Shavo jävla Odadjian! Fyfan vad jag önskar att Serj Tankian kunde fatta att han är en jävla nobody solo och komma ner på jorden igen så SOAD kan återförenas på riktigt! Malakian ser fräsh och taggad ut, så problemet ligger då inte hos honom.


Nya låten Talkin' Shit och Shavos entré på scenen, "a brother from another mother":

Day 02 - Your least favorite song

Det här låtvalet var nästan alldeles för enkelt och självklart. Efter att ha blivid torterad med den från och till under veckan föll valet på Stayin' Alive - Bee Gees. Har hela tiden trott att låten hette stay the night, tydligen var jag helt ute och cyklade (nej jag har ingen koll på sån musik).

Att lägga upp klippet här skulle fan slita sönder bloggens själ och hjärta, så ni får en länk istället. Känner ni för att jävlas med grannarna eller dylikt kan jag rekommendera den, man blir fan galen på riktigt.

Klicka HÄR för att plåga er själva. HA HA HA. Do it, har jag fått lida av den är det inte mer än rätt att ni också gör det. Jag tycker nämligen om att dra med mig folk i fallet..

---

Funderingar; Någon måste ju ha krossat pungkulorna på the Bee Gees, det är ju för fan karlar med kvinnoröster som sjunger.

Den här valborgshelgen har varit härlig och samtidigt jävligt random på så många sätt. Tänker köra historien i bilder as usual, det blir för jobbigt annars.

Ungefär där upphörde bilderna som kan anses lämpliga att visa. Natten spenderades till större delen med efterfest hos Martin och shotta whiskey till 5 på morgon, en riktig klassisker alltså.


Nu: Skolarbete och how i met your mother säsong 5.

Day 01 - Your favorite song

Eftersom det är jävligt omöjligt att välja endast en favoritlåt kör jag på en av de många jag har, en som brukar återkomma mer ofta än sällan iaf (jag har ju nya favoritlåtar typ dagligen).

 

Ja, valet föll såklart på Dio. Man On The Silver Mountain - Rainbow, före solotiden och Black Sabbath. Kombinationen Blackmore och Dio är fan bara underbar, och riktiga klassiker som denna är tidlösa.