Folk undrar nog vad som hände med mig efter Stockholmsresan, jag gick under jorden och försvann typ. En bild säger mer än tusen ord och svaret är alltså:


Yes! Det är vad jag har gjort hela veckan, varit sjuk så in i jävla helvete. Dirr när man kom hem i måndags la man sig på soffan och slocknade, flygturen och bilresan hem hade varit ett helvete att ta sig igenom. Sen feberyrade jag som satan på kvällen. Jag borstade tänderna i typ 20 sekunder innan jag märkte att det inte var någon tandkräm på och jag gick med ett tomt vattenglas till sängen (faktiskt just det vattenglaset på bilden). När jag väl hade släpat mig tillbaka till köket och i min febriga skalle kommit på varför jag skulle dit från första början hade jag lämnat det tomma vattenglaset i rummet, det var alltså bara gå och hämta det igen. Väl i köket fyllde jag vattenglaset, tog med mig mina piller och gick tillbaka, och självklart lämnade jag dedär jävla vattenglaset på köksbänken! Det ligger alltså en jävla massa plågor bakom den där bilden ^^

Jag har bara varit såhär sjuk en gång tidigare, och ändå minns jag fan inte att det var såhär illa. Jag har känt mig som en gamling i flera dagar, varit helt borta och knappt orkat ta mig ur soffan, än mindre äta eller gå på toa. Det är ett helvete .. Jag har knarkat panodil som då verkar i 1-2 timmar och sen får man ligga och vänta tills efter 4 timmar så man kan ta nästa, och den enda skillnaden var att man slapp huvudvärken ett tag. Så har mitt liv sett ut hela veckan. Jag har fan fortfarande lock i örat sen flyget i måndags. Jag har ont i halsen, har både nyst och pissat blod. Det kändes verkligen som att skallen skulle sprängas och jag orkade knappt lyfta armen för att byta kanal på TVn de gånger jag orkade kolla på den. Ögonen rann fan nästan lika mycket som näsan och njurarna protesterade som fan.

Jag orkade inte ens vara less på att vara sjuk, orkade inte klaga, orkade överhuvudtaget inget annat än ligga på soffan och existera lite halvhjärtat. Det tog mig en halvtimme att äta middag och jag orkade fan inte skära igenom ett stekt ägg ens utan bara satte den på gaffeln och tuggade. Jag fick göra avbrott för att ta nässpray då jag kände att det började bli dåligt med luft. Jag har inte kunnat se klart en film utan att behöva pausa för att det sprutar blod ur näsan på mig, jag kan utan att ens försöka överdriva säga att jag haft näsblod mer än 10 ggr, och då räknar jag bara de riktiga utbrotten, nyst blod har jag i stort sett gjort hela tiden.

Jag trodde att jag skulle svimma varenda gång jag ställde mig upp, och att så mycket som att sätta ena benet framför det andra eller vända sig i soffan var så jävla tungt så jag knappt klarade av det. Varenda gång jag hostade exploderade det i skallen. De gånger jag fick en tanke formad i min sjuka hjärna handlade den om smärtstillande, är det 4 timmar sen nu? Jag hade inget tidsbegrepp överhuvudtaget, och ändå sov jag inte ens. Jag fick varken sova på dagarna eller nätterna, eller egentligen kan jag inte säga så för jag har haft sån feberyra så jag inte riktigt vet om jag sovit eller varit vaken. Någon gång har jag varit upp för att få tag i piller, någon annan gång har jag varit upp för att göra varm O'boy mitt i natten (bra om man ligger och hostar så man nästan för spy). Jag orkar inte ens nämna drömmarna jag har haft, det är sånt folk borde besparas från.

Idag har jag börjat leva igen, men det är knappt, och så har jag lovat att fara och jobba ikväll. Känns inte som det bästa man borde göra nu, men jag behöver få ihop lite timmar. Febern är borta nu iaf, jag överlevde.


Statistiken då;

100 näsdukar

1 Toarulle i brist på näsdukar

Åtminstone en platta panodil

Näsblod mer än 10 gånger


... Welcome to my life