Nu hamnar skolarbetet på bloggen, free for all.

Läs gärna The Dirt och The Heroin Diaries och bilda er en egen uppfattning!

Bakgrund:

Natten till den 23e December 1987 tog Nikki Sixx en överdos Heroin efter att ha blivit injicerad av Robbin Crosbys langare, eftersom han redan var för wasted för att injicera själv. När Slash’s dåvarande flickvän förstod vad som hänt började hon ge Nikki hjärt- och lungräddning medan Slash var totalt jävla borta och smashade upp badrummet. Langaren flydde i panik i tron att han dödat Nikki. När ambulansen väl kommer hugger ambulansmannen Nikki med två adrenalinsprutor genom bröstkorgen för att återuppväcka honom. Fram tills det ögonblicket har Nikki varit död och haft en så kallad ”utanför kroppen upplevelse”. Några timmar efteråt vaknar Nikki i en sjukhussäng och känner sig annorlunda, funderar över varför han har fått en andra chans. När snuten kommer för att ställa frågor rymmer han från sjukhuset, fortfarande hög och endast iklädd sina skinnbyxor, och får skjuts hem av två fans som i likhet med resten av världen trodde att Nikki var död. Nikki blir rörd av deras sorg och omtanke och inser att han faktiskt har tusentals fans som bryr sig om honom, han är inte ensam. Efter att ha lovat att inte knarka igen blir han avsläppt hemma i Van Nuys och tuppar av på badrumsgolvet med en kanyl i armvecket, ingenting går upp mot heroin.

När Nikki vaknar till liv igen på det blodiga badrumsgolvet avskyr han sig själv för vad han just gjort. Han bestämmer sig för att bli ren och kastar som så många gånger förut bort alla droger. I sovrummet hittar han sin gamla AA-bok som han börjar bläddra i, och för första gången någonsin tycks orden ha en djupare mening för honom. Nikki slocknar snart igen och sover i nästan två dygn innan han vaknar upp och tänker att vafaan, jag vill ju leva. Vid det här laget har hans manager Doc hittat honom och tar med Nikki för att bo hos honom i nästan en vecka. GirlsGirlsGirls-turnén ställs in och en massa människor kommer för att besöka Nikki hos Doc och stötta honom i hans beslut. Nikki bryter tills sist ihop och erkänner att han inte kan kontrollera sitt missbruk, och snart är hela Mötley Crüe inne på avvärjning.

Bandet åker in och ut på avvärjningar, festar sönder sig själva emellanåt, men till skillnad från alla andra gånger de gått den vägen finns nu motivationen och viljan till att förändra. Nikki spenderar flera månader med att försöka bli ren, har några återfall men klarar sig i övrigt bra. Flyttar från knarkhuset i Van Nuys och lär sig sakta men säkert att fungera som en normal människa igen. En psykiatriker diagnosticerar Nikki som depressiv och kemiskt obalanserad vilket resulterar i läkemedlet Prozac. Efter samtals- och gruppterapier med både bandet och andra drabbade och flera månaders rehabilitering är Nikki en ny människa, en ren människa, och trots ett fåtal återfall med åren är han idag fortsatt fri från heroin.

 

Varför blev Nikki Sixx heroinmissbrukare?

För Nikki blev drogerna ett självförsvar, ett sätt att fly undan en verklighet som han inte ville veta av. Nikkis uppväxt var skit och familjen var fattig. Han Pappa lämnade familjen när han var liten och när Nikki försökte komma i kontakt med sin Pappa ville han inte ha något med Nikki att göra. Mamman favoriserade Nikkis syster och dumpade Nikki hemma hos morföräldrarna så fort hon hittade något roligare att göra eller en man att bo med för tillfället, och eftersom Nikki inte blev glad åt att få nya Pappor om och om igen tyckte väl hans Mamma att det var lättare att göra sig av med Nikki. Eftersom han ständigt fick flytta runt gick han miste om den trygghet ett barn behöver när det gäller ett hem och han hann aldrig skaffa sig några riktiga vänner, han hade ingen som helst social och stabil grund att stå på. Nikki kände sig oönskad av föräldrarna och var såklart arg på hur hans tillvaro hade utvecklats, en ilska som yttrade sig i ett jävla tonårsuppror med kriminalitet och droger som följd. Samtidigt var det också ett sätt för Nikki att hävda sig själv och få uppmärksamhet, inte av föräldrarna men av andra tonåringar.

 

Med drogerna fick Nikki trygghet, sällskap, kontroll, social acceptans, respekt, status, vänner och en identitet. I allt kaos var drogerna den enda fasta punkten, och användandet accelererade. Samtidigt fanns drömmarna om att bilda det ultimata bandet, och på den tiden var ett hårdrocksband och droger nästan synonymer med varandra, man hade en romantiserad bild av droger som kanske inte stämde överens alltför bra med verkligheten. Drogerna var ett sätt att bedöva smärtan, både den psykiska som han burit med sig sedan barndomen, och den fysiska efter en bilkrash-83, då Nikki bröt axeln (alternativt vred den ur led, svårt att komma ihåg allt) och började röka heroin dagligen. Med heroinet kunde han stänga ute allt annat för stunden. Han hade ingen självkänsla, inget självförtroende överhuvudtaget och drogerna var hans bästa och enda vänner. Människorna han kände och umgicks med var antingen knarkare eller langare, han var ensam och försökte fylla tomheten med något.

 

"But alcohol, acid, cocaine.. they were just affairs. When I met heroin, it was true love"